Det är julafton år 1562 och hertig Johans nyblivne fru, prinsessan Katarina Jagellonica, anländer till Åbo slott. Med henne kommer ett cirka 60 personers följe med kockar, munskänkar, hovjungfrun och katolska präster.

Fastän Johan har skött om hovet under en avsevärd tid har tjänstefolket städar slottets golv och smickrat upp rummen inför den blivande hertiginnan. Slottets jägare, slaktare och fiskare har skött om den kommande festens traktering redan under hösten och har lagt in och förvarat köttet inför serveringen. Man har lagat mat och bryggt festöl i mängder. Kvaliteten på och mängden av maltdrycken som serverades åt hovfolket, fogden, skyttarna och tjänstefolket har beräknats enligt deras status.

När Katarina och hennes följe anlänt till slottet har tjänstefolket fullt upp. Katarinas egendom, som hon fått i hemgift, packas upp i Drottningens kammare och -sal. Silverservisen, med Polens vapen på, radas upp på borden täckta av dukar och maten bärs upp till festsalarna i huvudborgens övre våning.

Slottets kock kanske ännu placerar en stek under fjäderskruden på påfågeln och konditorn, som kommit med hertiginnan Katarinas följe, väntar ivrigt på att få skära upp överraskningspajen.

Personer som hör till Johans hov samt andra högt rankande och förmögna personer är inbjudna. Snart kan julaftonens festligheter börja!

Hur skulle det vara med en fasanstek?

Maten som serveras består av både salt och sött som kombineras av överraskningar och exotism. Hertigens bord pryds av en stek, som tillrätts inne i en påfågel, och ostar, pastejer och nötter. Som motvikt till det saltiga serveras söta fikon och dadlar. Det kan också vara att man lyfte fram en paj, från vilken en levande hare hoppade ut.

Som en ny och sällsynt rätt i hovet serverar man en gröt gjord på risgryn och äpple samt praliner täckta med bladguld. Med maten dricker man bubblande herrskapsöl och kryddade importviner, som vissa doppar sina peppriga pepparkakor i.

— Renässansstilen och Katarinas polska kopplingar syntes antagligen i de granna dukningarna och sederna vid matbordet. Ofta underhölls festfolket av musiker och andra framträdare, berättar Åbo stadsmuseums amanuens Heidi Aalto.

Renässanshovet blomstrade under hertig Johan och prinsessan Katarina Jagellonica tid på den översta våningen på slottet. Status och förmögenhet syntes både på matbordet och i ölens kvalitet. Det vi inte vet och måste lämna till fantasin är om festligheterna innehöll andra överraskningar och misstag än de som hörde till illusionsrätterna.

Vad hittas på Per Brahes och Kristina Katarina Stenbocks julbord?

Det har gått nästan hundra år sedan Johans och Katarinas renässanshov när greve Per Brahes och hans hustru Kristina Katarina Stenbocks festbord är dukat i förborgens sal på julkvällen 1649.

Dukningen, med dess pressade, vita bordsduk och servetter vikta i form av påfåglar, återspeglar förmögenhet och status. Det finns även rikligt med julmat eftersom maten inte fick ta slut.

Man serverar viltköttbullar, brysselkål, jordärtskocka, hönsägg och morötter. Smakupplevelsen balanseras med korintkaka, praliner, dadlar, äpplen och sockerkringlor; dessa äts varvat med det saltiga. Serveringen kröns av en stek, kryddad med örter, som är placerad på ryggen av en svan. Godheterna sköljs ner med vin smaksatt med mint, som man tror främjar matsmältningen och minskar på mättnadskänslan.

— Efter måltiden kan det vara att greven och hans fru satt sig ner vid spelbordet för att fortsätta julkvällen, konstaterar Aalto.

TEXT: REEA VIITASALO — ÖVERSÄTTNING: CARL-IVAR BACK — BILDER: ANIA PADZÍK, ÅBO STADSMUSEUM